Blomkruksskolan, del 23 – the story continues…

Detta är extremt spännande, jag hittade denna teservis som uppgavs komma från Nittsjö, men jag tyckte det var lite skumt, stilen, godset och märkningen sa något annat. Efter nån vecka hade Myrorna ändrat till Skansen keramik, en verkstad jag inte känner till mycket om…men ska försöka få fram mer om!

Teservis Skansen keramik3

Vadan hysteri över en teservis??? Jo, det var så att någon visade en kruka med samma dekor som denna servis i en av Facebookgrupperna, och i en väldigt bekant modell/form, en modell som gäckat oss i flera år. Här skrev jag ett inlägg i bloggen om att de ofta blandas ihop med Ekebys Sveakrukor. Modellen kan ni se på några bilder nedan i olika dekorer.

162864663_a51d2c70-8fed-4492-99e0-eb8b290c56bd

162864663_67bca9f8-a714-4ed7-ba9d-b5118a594324

162864663_a1bd78aa-e871-4938-b4fb-08d31b620605

163585838_1f7c4089-2930-49cd-803a-1b073b28b2ee

164320565_3ca664c2-1986-4d77-b099-13e94805d297

164320565_57daf804-45ac-4230-a2ed-1ea2c4771bba

Ingen har kunnat säga var krukorna kommer ifrån, de har ständigt förväxlats med Ekebys Sveakrukor, alltid omärkta, nästan samma modell, men ändå inte…men kopplingen då mellan teservisen och krukorna, var finns den? Ja, säker kan man ju inte vara, men nog är modellen bra lik!

Titta på tekoppen på den ena bilden…
Krukor 3

…plocka ort hänkeln, och voila, där har ni krukan!

Krukor 1

Teservisens delar är godsmärkta Skansen och KEJ eller KEI.

Krukor 4

Efter att ha letat lite på nätet och hittade följande information på Signaturer.se

”Krukmakeriet på Skansen har haft många ägare genom åren. Den första ägaren var Michael Paahlen som startade AB Verkstadskeramik där 1948, därefter kom Tre Krukor 1951-1955 med Eva Sjögren, Greta Berge och Gunilla Palmstierna-Weiss som ägare. Så fortsatte det under hela 1950- 60- och 70-talet och tillverkningen har hela tiden bestått av traditionell bruks- och prydnadskeramik, oavsett ägare.
Krukmakeriet finns fortfarande kvar och arrenderas nu Majvor & Peter Asshoff som funnits där sedan 1974. De har även en Ateljé på Värmdö som används under vinterhalvåret och namnet på företaget är idag Skansens Krukmakeri & Värmdö Keramikateljé. De tillverkar tekannor, kaffe och themuggar, skålar, krukor och spilkumar. Peter född 1943, arbetade på Gustavsberg efter sina studier i Sverige och Tyskland. 1971 startar han Ingarö Keramik och från 1976 Värmdö Keramik. Majvor född 1946 startade också sin karriär på Gustavsberg, innan hon och Peter öppnar keramikverkstad tillsammans.

Konstnärer genom åren: Michael och Ulla Paahlen, Karl-Erik Iwar, Tore Borg, Wolfgang Hirsch, Gunilla Pamstierna-Weiss, Majvor & Peter Asshoff, Greta Berge-Beskov, Eva Sjögren, Kai Krebs, Sigvard Andersson, Lena Svensson och Christer Petersson.”

Jag har ju sett signaturen KEI tidigare, den användes av Karl-Erik Iwar, vilket ju betyder att det är han som fomrgivit servisen. Självklart finns inga garantier på att krukorna skulle komma från Skansens produktion, men omöjligt är det ju inte och det tål att tittas närmare på!

Om Karl-Erik Iwar finns följande info på Signaturer:

”Karl Erik Iwar (1920-2006) utbildade sig till keramiker vid Upsala Ekeby, och kom sedan att arbeta där under åren 1936-48. Efter ett kort mellanspel vid AB Verkstadskeramik på Skansen, där han samarbetade med Tore Borg och Michael Paahlen, så startade han sin egna verkstad i Farsta 1953. Han flyttade sedan verksamheten vidare till Åkersberga, där han fanns fram till firmans nedläggning 1987. Hans huvudsakliga tillverkning, bestod i prydnadsföremål i form av vaser, figuriner och djur. Han gjorde också en del hushållsgods.”

Om det skulle visa sig att Iwar är den som ligger bakom krukorna så skulle det kunna få sin förklaring varför de är så lika Ekebys Sveakrukor. Jag är osäker på när de kom, men han var ju där precis innan perioden på Skansen. Mycket spekulationer, men intressant tycker jag!

Hur små funderingar kan bli komplicerade…

I blomkruksskolan pratade vi ju om krukor som tillverkades på flera olika fabriker och spekulerade hur och när krukorna tillverkades på vilken fabrik. Det visade sig att Steninge producerades flera modeller av krukor som tidigare tillverkats av andra fabriker, både Rörstrand och Bo Fajans, men vi fick ingen förklaring till exakt hur detta gått till…förrän nu!

Här kommer hela historien!

I augusti 1967 köpte Steninge Bobergs Fajansfabrik i Gävle (Bo Fajans). Man övertog rörelsen och arrenderade lokalerna. Varumärket Bo Fajans kom aldrig att användas sedan Steninge tog över. Produktionen flyttade till nya lokaler 1972. Steninge producerade informade krukor, såväl planteringskrukor som ytterfoder, men även annat format och gjutet gods som krävde högre finish. Allt som producerades i Gävle glaserades. Produktionens var hantverksbetonad med hög kvalitet eftersom skickliga keramiker följde med vid köpet av Bo Fajans [Steningelera, Naglitsch & Naglitsch, Sigtuna museums förlag].

Som vi tidigare konstaterat användes också en del av Bo Fajans formar, t.ex. ”Eleganta” som blev artikelnummer 59 hos Steninge, men nya formar producerades också som ett samarbete mellan fabrikerna i Märsta och Gävle, krukorna producerades hela tiden i Gävle.


Artikelnummer 59, bilderna finns hos Yvonne på 50-talskeramik


Eleganta i lila och artikelnummer 59 i rött och i vitt, bilder finns hos Webrik

När Rörstrand lade ner sin tillverkning av planteringskrukor 1964 kunde Steninge överta en del av deras modeller med tillhörande formar. Modellerna hette Jenny, Alva och Pynta. Formarna var så vitt det är känt inte märkta, så därför är det svårt att avgöra var krukorna är producerade. Vartefter Steninge behövde förnya formarna, fick de Steninges namn och artikelnummer ingraverade i botten [Steningelera, Naglitsch & Naglitsch, Sigtuna museums förlag]. Till min glädje hittade jag en bild i boken där informationen kommer ifrån som visar att en av de krukor som tidigare visats i blomkrukeskolan, har fått ett namn ”Jenny”. Krukan har alltså producerats både av Rörstrand och av Steninge, i Gävle!


Jenny eller artikelnummer 61, producerades först av Rörstrand och sedan av Steninge. Namnet Jenny fanns kvar även hos Steninge parallellt med artikelnumret

1975 köptes Steninge av Upsala-Ekeby-koncernen, produktionen rationaliserades och flyttades till den nya fabriken i Fyrislund när denna öppnades 1980.

Blomkrukeskolans frågespalt

Jag fick ett mejl från Elin som hittat 3 st fina krukor som hon inte kunde identifiera fullständigt och bad om hjälp med detta. Inte heller jag kunde till fullo svara på frågorna, så jag bollar identifieringsfrågan ut i bloggvärlden.

Följande vet vi:
Den gula och vita krukan är tillverkade av Bo Fajans och heter ”Pomona”. Modellen och formgivaren är okända, jag har aldrig sett krukorna tidigare, men det känns som 1950-60-tal. Har någon boken om Bo Fajans och i så fall finns det information i denna rörande Pomona..? Uppdatering: Pomona-krukan formgavs av Gabriel Burmeister och tillverkades 1964-65. Tack Webrik för upplysningen!

Den gröna krukan är fint stämplad med Rörstrandsstämpel, men om denna kruka vet vi inget mer, kan DU hjälpa Elin med ett svar?


Blomkruksskolan, del 14, sista delen

Denna avslutande lektion för min del ska handla om okända krukor, jag har ganska många oidentifierade krukor, några såg ni i lektion 9, här kommer några till!

Dessa krukor är fina tycker jag, en trevlig gul färg och en fin randig relief. Jag har spekulerat lite i att dessa skulle komma från Gabriel, påminner lite undertill, men det är som sagt bara ren spekulation.

De här krukorna gillar jag också, finns precis som de förra i olika storlekar och minst två färger.

Denna kruka är halvidentifierad, troligen en Ekeby, numret under påminner om EPA-seriernas, 1049/25 (vad jag kan se), kan någon styrka eller avfärda?

Den sista krukan för idag och för denna skola, är denna fina vita kruka, numrerad undertill, seriens nummer är däremot helt obekant, dock har jag sett krukan förut, kan bara inte komma ihåg var…hjälp tack! Märkningen tolkar jag som 10/4932…

Avslutningsvis vill jag tacka alla som deltagit och hoppas att ni har haft nytta av kursen, har ni synpunkter eller vill fylla på med information är jag givetvis tacksam! Jag vill nu bolla över skolan till Upsala-Ekebysamlarna, vilket blir spännande!

Jag vill också passa på att önska alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt år, nedräkningen är på sluttampen, köttbullarna rullande, de flesta paketen inhandlade och granen på ingående!

Blomkruksskolan, del 13

Här är några krukor som ni redan sett och en ny, se det som en repetition från Yvonnes delar i kursen 🙂

Florida, Upsala-Ekeby, Mari Simmulson
Gunilla, Upsala-Ekeby, Bertil Nilsson
City i två olika storlekar, Upsala-Ekeby, Hjördis Oldfors
Lansett, Upsala-Ekeby, denna finns med fler olika glasyrer, bl.a. blå.


Till slut ville jag visa Wasa-krukan från Upsala-Ekeby, krukan finns i flera färger och storlekar, vit, gul och grön känner jag till. Jag har två storlekar, en större gul och en liten vit.