Under en sån här träff med samlare och intresserade av olika slag så inser man att det finns många inkörsportar till intresset för samlandet och historien bakom produktionen, en del som jag som gillar specifika stilar och trender inom formgivningen, människor som samlar specifika typer av föremål, folk som jobbat på fabriken eller haft släktingar som gjort det och på så sätt har en nära relation till det som producerades.
En herre som jag pratade med hade jobbat som resande säljare i branchen både åt UE-koncernen och åt grossister under väldigt många år och därigenom kommit i kontakt med hela produktionen hos flera av de stora svenska tillverkarna. Jag frågade honom om han kände till en liten butik på min hemort, han visste direkt vilken jag menade: ”Jag har för mig att han som ägde Glas och Porslin också drev bok- och pappershandel i lokalen bredvid, stämmer det?”, och visst stämde det kunder jag konstatera! (tyvärr finns inte den lilla trevliga bosättningsbutiken kvar längre, det är numera spelbutik…)
Ordförande skakar hand med en man med många år i branschen
Han berättade också att han var med på den allra sista bränningen på Gefle porslinsfabrik, den 13 december 1979.
En tallrik från den sista bränningen i den 85 m långa tunnelugnen på fabriken
Vissa av medlemmarna i föreningen har samlat i många år, medan andra som mig är relativa nybörjare. Ytterligare andra ville inte ens kalla sig samlare. Några är smala i sitt samlande, andra köper allt fint dom hittar, det finns helt enkelt ingen mall för hur samlande ska se ut, vilket är befriande tycker jag!
Många hade med sig föremål för att få hjälp med identifikation och värdering, så var även tanken att jag skulle göra, men tyvärr blev min låda kvar i hallen hemma, så jag fick improvisera lite under eftermiddagen för att få svar på mina frågor. Turligt nog höll vi till nära mitt jobb, så jag gick dit under en paus och skrev ut lite från Porslinsbloggen och tog med, vilket var lyckat, nu är ”alles klar”!
Jag glömde helt sonika att fota det folk ställt upp på borden, men det var mycket fint kan jag intyga! Vissa av medlemmarna hade också med sig grejer för att sälja till övriga, jag hittade inget som jag blev jättesugen på, men det blev lite litteratur istället, jag lyckades få tag i Bo Fajans-boken som föreningen hade köpt in några exemplar av, den är ju slutsåld annars. Det blev även några andra intressanta alster, kopierade uppsatser om Gefle-fabriken nedläggning och Eugen Trosts alster.
Årsmöteshandlingarna avhölls i söndags, då hade jag tyvärr inte möjlighet att närvara, vilket var litet trist eftersom ordföranden då skulle berätta lite om Percy som glasformgivare åt Gullaskruf, ett annat av mina favoritområden! Han hade tagit med sig ganska många föremål som visades, bl.a Reffla-vaser och ett sådant här amtetist-färgat blomglas!
I det sista inslaget om träffen ska jag berätta något fantastiskt för oss samlare, så stay tuned 🙂