Jag måste bara berätta!

Jag är bara tvungen att berätta om dagens loppisrunda, när man tror att det är så biligt det kan bli, ja då slår personalen på en loppis till. När jag kliver in genom dörren och börjar titta runt säger mannen i kassan ”Fråga gärna om priserna, jag håller på att märka om grejerna, den förra kille som brukade stå här har satt alldeles för höga prier, så det ska åtgärdas!”

Jag gick runt och hittade rätt mycket grejer till, enligt mig, största delen billiga priser. Följande prylar hamnade ”i korgen”…

1 st stor teakbricka Karl Holmberg, 30 kr
1 st stort fiskfat, Bo Fajans, 150 kr
2 st Ekeby-assietter, Vicke Lindstrand, 20 kr/st
1 st liten grön ugnsform Rörstrand, 20 kr
1 st liten tillbringare Gustavsberg modell LD 1, 20 kr
1 st grön glasvas, 5 kr
1 st barnmugg i porslin, svensk tror jag, 5 kr
1 st kopp/kabaretskål Rörstrand Entré, 30 kr

Summa: 300 kr





Nä just det, det var ju ”prislappspriset”.

Han summerade i huvudet och sa ”Då blir det 140 kr…”

Jag gav honom 150 kr, och följande konversation utspelade sig…

”Jag hade tyvärr ingen tia i växel”
”Nä, du kan behålla växeln, jag fick så bra pris på allt ändå”
”Nä, gå och kolla om du hittar nåt fint för tian, kanske nån Ekebypryl eller nåt”
”Okej” sa jag med ett leende på läpparna ”Jag kollar väl då!”
Jag tittar i hyllorna och ser att jag missat en fin glasvas från Åseda som dom skulle ha futtiga 30 kr för, så jag sa ”Jag hittade inget för en tia”, men den här vasen vill jag ha i alla fall”, och så tog jag upp plånboken igen för att betala den och karln säger, ”jamen det var ju perfekt, med rabatten kostar den en tia, precis vad du skulle ha tillbaka”. Jag skrattade och sa ”Ja det var bra pris kan man säga”. Mannen svarade ”Precis som det ska vara, vi har alldeles för dålig omsättning tycker jag, det är dags att sätta priser så att folk köper grejerna annars får vi ju inte plats med nåt nytt”. Jag höll med, och sa ”Så borde fler tänka, då skulle många fler titta in oftare på ställen som Myrorna där priserna rusat i höjden senaste åren”.

Jag tackade för mig och åkte vidare till Auktionshallen några hundra meter bort för en titt. Jag strosade runt lite, hittade ett lock till en Rörstrandsburk och en liten skål i svartglaserad keramik när jag plötsligt såg en fin Trio-vas av Hjördis Oldfors stå på ett bord! Jag kunde konstatera att den hade några skavanker, två bitar bortslagna, men annars var den i nyskick! Jag slog till för det futtiga priset 20 kr.
Jag stod i kassan och hade betalat när damen plötsligt plockade fram en Palma-vas, även den av Hjördis Oldfors och frågade om den kunde vara nåt, en nagg i toppen, men med prislappen 10 kr tvekar man inte…hon pekade vid sidan av disken och sa ”du kan ju kolla om det är nåt mer av det jag tagit in som kan vara intressant, så jag slog då även till på den fina klotvasen från Rörstrand i brunrött! Totalt en hundring för rubbet!

Snacka om lyckad tripp, ska nog ta en runda dit igen 🙂

Stålhane gör Entré

Yvonne visade här sin ”hemliga böjelse” för Carl Harry Stålhanes serie Entré och då lovade jag att visa mina Entré-föremål, ingen stor samling men en början i alla fall! Även Henrik (porslinsamatören) visade nyligen några mindre skålar som ni kan se här!

På första bilden ser ni två ugnsformar och en större skål på fot med den gula glasyren, snygg tycker jag!

Den sista gröna formen har troligen tagit sin inspiration från Entré, det skiljer lite på handtagen, linjerna på sidan är nertill, samt det faktum att den är helt glaserad i grönt, annars är modellen mycket lik. Är det någon annan som har ett liknande mellanting mellan Entré och de andra klassiska Rörstrands-formarna (av Nylund?) Namnet som står stämplat under är ”Bahamas”.


En lite ljusare tillställning

Det kan lätt bli mörkt när man dukar med gröna och bruna toner på ett teakbord, så jag beslöt mig för att byta ut mot ljusare delar och få en lite mer färgglad stil.

De limegröna Colorado-tallrikarna är underbara tycker jag, passar dessutom ihop med gult bättre än de gröna. Man kan kanske kombinera båda färgerna, då blir det ännu mer variation! Besticken fick bli de samma, men glasen är av en rak, hög modell typ saftglas, kan vara Lindshammar eller Björkshult, men jag vet inte säkert. Snapsen serveras i Nuutajärvi-glas av Kaj Franck. Stålhanes gula Entré-skål passade bra in så det fick stå kvar och kompletterades med en ugnsform, samt en gul Rörstrands-vas, ”Domino”, av Gunnar Nylund.



Kanske en kväll i början av 1960-talet…

Matbordet av teak är dukat med fokus på Stig Lindbergs Colorado och Terma, men man kan se en Entré-skål av Stålhane skymta förbi, likaså den dekorativa dubbelskålen från serien ”My Garden” av Marianne Westman och en spetsig gul Gefyr.
Besticken är en Nilsjohankopia (Singoalla) och glasen från diverse okända glasbruk. I vasen ”Sarek” av Olle Alberius står barnens nyplockade Lupiner. En stunds lugn innan 60-tals-familjen ska sätta sig på de nya spännande danska stolarna från Vamo…