Blomkruksskolan, del 23 – the story continues…

Detta är extremt spännande, jag hittade denna teservis som uppgavs komma från Nittsjö, men jag tyckte det var lite skumt, stilen, godset och märkningen sa något annat. Efter nån vecka hade Myrorna ändrat till Skansen keramik, en verkstad jag inte känner till mycket om…men ska försöka få fram mer om!

Teservis Skansen keramik3

Vadan hysteri över en teservis??? Jo, det var så att någon visade en kruka med samma dekor som denna servis i en av Facebookgrupperna, och i en väldigt bekant modell/form, en modell som gäckat oss i flera år. Här skrev jag ett inlägg i bloggen om att de ofta blandas ihop med Ekebys Sveakrukor. Modellen kan ni se på några bilder nedan i olika dekorer.

162864663_a51d2c70-8fed-4492-99e0-eb8b290c56bd

162864663_67bca9f8-a714-4ed7-ba9d-b5118a594324

162864663_a1bd78aa-e871-4938-b4fb-08d31b620605

163585838_1f7c4089-2930-49cd-803a-1b073b28b2ee

164320565_3ca664c2-1986-4d77-b099-13e94805d297

164320565_57daf804-45ac-4230-a2ed-1ea2c4771bba

Ingen har kunnat säga var krukorna kommer ifrån, de har ständigt förväxlats med Ekebys Sveakrukor, alltid omärkta, nästan samma modell, men ändå inte…men kopplingen då mellan teservisen och krukorna, var finns den? Ja, säker kan man ju inte vara, men nog är modellen bra lik!

Titta på tekoppen på den ena bilden…
Krukor 3

…plocka ort hänkeln, och voila, där har ni krukan!

Krukor 1

Teservisens delar är godsmärkta Skansen och KEJ eller KEI.

Krukor 4

Efter att ha letat lite på nätet och hittade följande information på Signaturer.se

”Krukmakeriet på Skansen har haft många ägare genom åren. Den första ägaren var Michael Paahlen som startade AB Verkstadskeramik där 1948, därefter kom Tre Krukor 1951-1955 med Eva Sjögren, Greta Berge och Gunilla Palmstierna-Weiss som ägare. Så fortsatte det under hela 1950- 60- och 70-talet och tillverkningen har hela tiden bestått av traditionell bruks- och prydnadskeramik, oavsett ägare.
Krukmakeriet finns fortfarande kvar och arrenderas nu Majvor & Peter Asshoff som funnits där sedan 1974. De har även en Ateljé på Värmdö som används under vinterhalvåret och namnet på företaget är idag Skansens Krukmakeri & Värmdö Keramikateljé. De tillverkar tekannor, kaffe och themuggar, skålar, krukor och spilkumar. Peter född 1943, arbetade på Gustavsberg efter sina studier i Sverige och Tyskland. 1971 startar han Ingarö Keramik och från 1976 Värmdö Keramik. Majvor född 1946 startade också sin karriär på Gustavsberg, innan hon och Peter öppnar keramikverkstad tillsammans.

Konstnärer genom åren: Michael och Ulla Paahlen, Karl-Erik Iwar, Tore Borg, Wolfgang Hirsch, Gunilla Pamstierna-Weiss, Majvor & Peter Asshoff, Greta Berge-Beskov, Eva Sjögren, Kai Krebs, Sigvard Andersson, Lena Svensson och Christer Petersson.”

Jag har ju sett signaturen KEI tidigare, den användes av Karl-Erik Iwar, vilket ju betyder att det är han som fomrgivit servisen. Självklart finns inga garantier på att krukorna skulle komma från Skansens produktion, men omöjligt är det ju inte och det tål att tittas närmare på!

Om Karl-Erik Iwar finns följande info på Signaturer:

”Karl Erik Iwar (1920-2006) utbildade sig till keramiker vid Upsala Ekeby, och kom sedan att arbeta där under åren 1936-48. Efter ett kort mellanspel vid AB Verkstadskeramik på Skansen, där han samarbetade med Tore Borg och Michael Paahlen, så startade han sin egna verkstad i Farsta 1953. Han flyttade sedan verksamheten vidare till Åkersberga, där han fanns fram till firmans nedläggning 1987. Hans huvudsakliga tillverkning, bestod i prydnadsföremål i form av vaser, figuriner och djur. Han gjorde också en del hushållsgods.”

Om det skulle visa sig att Iwar är den som ligger bakom krukorna så skulle det kunna få sin förklaring varför de är så lika Ekebys Sveakrukor. Jag är osäker på när de kom, men han var ju där precis innan perioden på Skansen. Mycket spekulationer, men intressant tycker jag!

16 svar på ”Blomkruksskolan, del 23 – the story continues…

  1. Wow, spännande! Skulle alltså kunna vara ”the missing link”. Det är ju det som är så kul när man börjar rota runt i svensk keramik: att många keramiker har jobbat på flera ställen och tagit med sig sina idéer/design till nästa ställe. Så när något liknar något annat från en helt annan keramikverkstad så får det oftast sin förklaring. Fina koppar i vilket fall som helst. 🙂

    • Ja, det är spännande, frågan är bara hur man går vidare…även om Skansen keramik finns kvar så är det väl föga troligt att arkiv finns kvar från alla ägare/konstnärer. Lite att fundera på med andra ord 🙂

  2. Mycket intressant Monsieur Poirot, förlåt Herr Movarp! 😉
    Koppen är verkligen lik krukorna. En av mina absoluta favoritkrukor förövrigt som jag själv har undrat mkt över!

    • Ja, jag hoppas kunna bekräfta detta så småningom! Vi har också en del såna krukor, även om några gått sönder under åren. De är väldigt fina!

  3. Tror också det var så att många av de som jobbade på Skansen hade en anknytning till Ekeby. Min mormors far var just Sigvard Andersson som det står om på signaturer.se / Skansen. Han bodde i Ekeby som ung och lärde sig yrket på just Upsala-Ekeby precis som Karl Erik Iwar.

    • Ja, så är det nog! Jag kollade ju lite mer på detta också, Karl Erik Iwar använde ju också senare i sin verksamhet den mörka leran som man använder på Ekeby parallellt och efter den röda leran som dessa krukor och teservisen är tillverkade i. Har bara sett just den leran användas i hans egen produktion från 1953, vilket tyder på att krukorna troligen tillverkades eller designades ganska direkt efter Ekeby-tiden, 1948 och några år framåt. Om de nu gjordes på Skansen keramik…

      Kul i alla fall att du hörde av dig, man träffar ganska sällan på någon som har anknytning till verksamheten! Skulle det dyka upp någon information om detta så får du gärna höra av dig ige

  4. Pingback: Kerstin Kokk » Loppislycka när man hittar en riktigt stor blomkruka

  5. Åh, vad bra detektivarbete! Jag hittade just en stor kruka som är likadan som den du visar bredvid tekoppen. Tekoppen var verkligen väldigt fin! Jag brukar föredra industritillverkat porslin framför handdrejad keramik när det gäller tekoppar, men den här var verkligen vacker.

  6. Hejsan Herr Movarp!
    Jag läste just din artikel ang.keramiker Karl-Erik Iwar. Om du är intresserad av mer information om min pappa kan du kontakta mig via mail.
    Mvh Per-Erik Iwar

Skriv gärna en rad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.