På förhandsvisningen spanade jag in en monter som hade ett stort antal fina kökspallar (inte för att jag behöver fler egentligen), många i toppskick och original, men även omgjorda med kända mönster a la Josef Frank mfl. Jag tog några bilder men de blev usla och många av pallarna såldes samma kväll. Kvar blev dessa original, och de är allra finast tycker jag! Nu visade det sig att jag ändå blev med en pall till, Eli med Femtiotalsjakten sålde en original i bra skick till mig, så det besparar mig lite jobb med att göra om en av våra här hemma, en man kan använda rakt av!
En av de montrar där jag var flest gånger och beundrade saker var som vanligt Leva antik från Fagersta, de har alltid lika roliga saker!
Detta satsbord av Jens Quistgaard tyckte jag om, prislappen var såklart inte billig, runt 4500 kr tror jag, men ack så fint det hade blivit hemma!
Arabia-burkar fanns det gott om hos dem, eller en hel hylla med finskdesignade saker faktisk, fick inte nån bra översikt, så ni får hålla till godo med några detaljer!
För en originalkartongsfetischist som mig så var även detta en trevlig syn, det var knappt så jag kollade på innehållet 🙂
En lite kitschig version av Wilhelm Kåges serie Våga plåtade jag också, såg en vas i samma dekorserie på ett annat ställe på mässan, men nog är den snyggare i bara Carrara-glasyr…
De hade också ett klassiskt bord av Stig Lindberg, emaljerat, som inte går av för hackor…
Den lustiga saken som ni ser skymta på bilden ovan var denna fräcka tupp av okänt ursprung!
Mycket sköna ting såg man på mässan, fick någon hyfsad bild på trevligt folkligt porslin, som dessa prylar från Rörstrand…
…men även dessa prylar från JIE, bådeafotona från samma utställare som jag tyvärr inte noterade namnet på!
Dessa fräcka metallföremål av norska Olaf Joff hittade jag på mässan!
Vasen hamnade hos Loppis-entusiasten Helena som samlar på dem, men de övriga sakerna fanns fortfarande till salu när jag passerade sista gången på min rundvandring. Ganska okej priser för så passa ovanliga saker i fin kvalitet. Klockan på bilden nedan var lite extra fräck, den vägde verkligen bly när man höll den i handen!
Jag vandrade runt lite på den halvan, eller tredjedelen, på mässan där de extrema och fina montrarna finns. Som vanligt var det en del fint att se även för oss som gillar retro. Det finns några större utställare med fantastiska grejer som var väl värda att stanna till vid och spana lite på!
Ett tjusigt barskåp med Nanny Stills vaser som stilleben är aldrig fel. Det skulle ha passat bra här hemma!
Dessa två fantastiska stora vaser hade jag gärna plockat med mig. I år hade Mannerheimvasen från Gefle sjunkit kraftigt i pris till ca 7500 kr, vilket var en tredjedel av föra årets pris 19 200 kr. Fortfarande 10 gånger dyrare än jag skulle ge… 🙂 Gustavsbergsvasen kostade nog mer, men jag kollade aldrig tyvärr.
En Ravenna av Sven Palmqvist. Fint glas fanns lite varstans, men det är svårt att fota i glasmontrarna. Dyrt såklart, men hög kvalitet kostar!
En klart grym lampfot kunde man se hos Nordlings, den hade jag gärna haft. Framtidsinspirerad, men troligen 1930-tal om jag får gissa!
Ett fint tyg av Aalvar Aalto för NK textilkammare, med det något udda namnet ”14/6” kunde man köpa för ca 1000 kr/m. Jag kanske hade varit sugen på det om det funnits i en annan färgställning, kändes som om man var tvungen att bo i Solna för att våga visa det hemma 😉
Cromo fanns på den avdelningen med mer retro, men deras monter är ju fyllda med fina saker, bl.a. de här sköna vaserna! De hade också en av mässans två gaseller av Vicke Lindstrand som jag visade i ett tidigare inlägg.
Jag kommer inte ihåg vilken dag, men tror det var torsdagen, då hamnade jag i diskussion med två herrar om en karaff som ingen av oss kände igen, Antikvärlden(osäker på detta) skulle göra något reportage om karaffer, men ingen av oss kunde identifiera den. Jag passade på att fota två Lindshammarskaraffer i samma monter, den ena var tydligt märkt, vilket ni som känner mig vet att jag brukar försöka dokumentera så att det ska vara lättare att vid ett senare tillfälle kunna visa var saker hör hemma 🙂
Tjusig etikett! Gunnar Ander är formgivare till kannan!
Nu återstår egentligen bara att visa vad jag köpte på mässan, som vanligt var det väl kanske inte så många föremål, men däremot fina! Fortsättning följer…
Vet precis vad du menar med originalkartonger, är likadan själv. Många läckra bilder!
Åh, vad fina de Norska metallföremålen var, de missade jag! Jag nästan ångrar att jag inte köpte satsbordet, det fanns säkert lite prutmån också men de är inte ovanliga så jag får nog chansen igen 🙂